Mmmm som alltid när jag känner mig lite låg så behöver jag skriva av mig lite, varför jag dela min tankar här är väl för att kanske få någon slags bekräftelse och gehör utefrån..alla behöver vi bekräftelse på ett eller annat vis.

Just nu är min känsla Kvävande, rastlös som jag vore inlåst och inte har någon möjlighet att ta mig ut, känns faktiskt fruktansvärt. Har ju inget med min familj att göra utan det är en känsla som jag har skapat helt själv, jag som alltid varit en vandrare har flytt och levt lite efter min egna vilja älskar frihetskänslan.

Jag funderar väldigt mycket på vad jag ska gör vad jag ska jobba med känner att jag måste vidare innan detta jag gör idag förgör mig jag trivs inte alls faktiskt lite tråkigt att känna så men känslan är där och det är dags för mig att gå vidare i livet, jag saknar det sociala biten i arbetet nått så otroligt mycket  

Sen behöver jag nog landa, ända sen jag mötte min man har vårt liv gått i 110 jag är väldigt tacksam och lycklig men ibland kan det oxå bli för mycket med allt resande och övriga projekt som vi ständigt har på gång,  just nu känner jag för att skapa lite gemensamma mål och lugna ner oss lite kring detta flängande även om jag älskar det vi gör och har gjort så är det dags att dra i handbromsen men innan dess så ska vi bara drar till de Italienskalperna för skidsemester   igen...såå jaaaa jag vet mycket resor detta året är redan bokat men sen så får vi dra ner på farten lite och hitta fokus på livet! 

En dröm jag har i framtiden är ju att få bo utomlands vid havet och värmen få finna mitt inre lugn.

Puss och kram flickan