I många år hade jag sökt efter den äkta kärleken. Jag hade haft många kärleksrelationer men det var som om något inom mig bara visste att det inte hade varit den sanna kärleken förrän jag mötte min själsfrände och mycket i mitt liv började att förändras. Jag hade i varje relation jag haft känt att något saknats. Alla de tidigare relationerna baserades på rädsla, på oro och ett ständigt spel för att anpassa sig för att bli så älskade som möjligt. Jag kunde aldrig riktigt känna att jag kunde vara mig själv och kände inte att jag blev älskad för den jag var så jag höll tillbaka mig själv, förminskade den jag var.

Men redan i det första mötet med min själsfrände så visste jag, detta var det jag hade sökt i hela mitt liv. Det är en sån enorm känsla av samhörighet och en djup förståelse som jag aldrig tidigare känt. Övertygelsen är så stark och jag upplever för första gången ett rent, vackert och magiskt möte mellan två själar som längtat efter att bli ett.

Jag hade i mina tidigare relationer känt mig missförstådd och att den jag innerst inne är inte fick komma fram, inte varit tillåten. Men i detta möte så är det så annorlunda. Jag kände med en gång att jag är sedd och älskad för den jag är och inte för det jag gör vilket jag hade saknat i hela mitt liv. Den känslan är så obeskrivligt vacker och den berör hela mitt väsen med all den oändliga kärleken som strömmar mellan oss.

Allt är så tillåtet och det gör att i det som vi kan spegla i varandra så kan mitt sanna jag bli synligt för mig. Det är ett ömsesidigt givande och tagande och för första gången i mitt liv så är det kärleken som råder och inte rädslorna.

Det behövs inga ord, den själsliga kontakten och banden är så starka så det kändes redan i de första mötena som att vi redan kände varandra. Det var som om de pusselbitar som jag sökt äntligen föll på plats och ur detta så fick mitt sanna jag utrymme att få komma fram och jag kan äntligen vara den jag är fullt ut i kärlek.